Jag möter Hayley utanför hennes hus på landsbygden utanför Malaga. Tillsammans ger vi oss av inåt landet, upp i bergen, på slingrande vägar med hisnande vyer. Det är höga berg och djupa dalar, hårnålskurvor nära stup och oändligt med olivodlingar. Till slut når vi fram till den lilla gården där Andrea bor. Andrea kommer, precis som Hayley, från England och har bott här i 11 år. Tillsammans med Hayleys mamma Lisa driver de den lilla organisationen The Under Dog.

Organisationen öppnar sina hem för de trasiga, oönskade och ibland slitna individer som strövar omkring på den spanska landsbygden. De tvekar inte att ingripa när en hund vanvårdas eller hotas av avlivning av sin ägare. De samarbetar med andra organisationer och privatpersoner som också kämpar för att rädda hundar och katter vilket ger dem en chans att samla sina krafter. Hayley arbetar dessutom på ett hundhem i trakten, där hon gör sitt bästa för att bidra till att de hundarna får ett drägligt liv och i allra bästa fall ett nytt hem. The Under Dog annonserar via sociala medier och så samarbetar de med oss i ADA och liknande organisationer i andra europeiska länder. När vi träffar Hayley är det ett par dagar innan vi ska ta med en av hennes älsklingshundar från hundhemmet där hon jobbar, på flyget hem till Sverige. Hayley vet att Ringo, en underbar beagle och bodegueroblandning, är på väg mot ett kärleksfullt liv i en svensk familj, samtidigt som hon torkar sina tårar med baksidan av handen och utbrister ”but I will miss him SOOO much!” Andrea lägger till ”you’ve made her year, finding a foreverhome to Ringo!”.

Under min semester här i Malaga har jag slagits av att hundarna jag ser inne i stan verkar var väldigt väl omhändertagna. Här finns inga gatuhundar, bara gott om välmående sällskapshundar i koppel. Jag vet ju att det finns s.k. killing stations, ganska nära stadskärnan, där hundar lämnas för att dö. Tidigare avlivade man de hundar som inte hämtades av sin ägare eller adopterades inom ett par veckor. Efter en lagändring för drygt ett år sedan får man inte det längre, vilket faktiskt gjort lidandet så mycket större. Hundar lämnas in till ren förvaring, som leder till att hunden blir sjuk nog för att få avlivas, alternativt självdör.  Jag frågar Hayley och Andrea hur det kan vara så att hundarna i Malaga stad verkar må så bra, samtidigt som den här inhumana hanteringen pågår. De svarar att det finns många som inte vet hur situationen ser ut bara några kilometer utanför staden, eller så väljer man att blunda för den. Det finns lagar som ska skydda hundar från vanvård och misshandel men det gäller inte för till exempel jakt-, vakt- eller boskapshundar. Hayley och Andrea berättar flera upprörande historier om hur hundar behandlas i deras närområde. De kämpar dagligen för att få människor att öppna ögonen för den här verkligheten och jobbar för en förändring.

Hos Andrea träffar jag flera av hundarna som finns listade på vår hemsida. Priah är en pigg liten tik med massor av energi och bus. Jack, en schäfer som älskar att röra på sig och säkert skulle trivas utmärkt med att prova sök, bruks, apport eller spår. Och Lara, underbara nallebjörnen Lara, som är så mjuk, både i pälsen och i sättet. Jag kommer på mig själv med att sitta och le vid tanken på hur fantastiskt det vore att få förmedla någon av dessa härliga hundar till ett svenskt hem och återigen få se Hayleys glädjetårar. Det vore en så välförtjänt belöning för det outtröttliga arbete för hundarnas bästa, som dessa underbara engelskor lägger ned genom sin organisation The Under Dog.