Beskrivning
Lolo och en kullsyster hittades som små valpar och lämnades in på hundhemmet. Systern fick kort därefter flytta till en egen familj medan Lolo inte hade samma tur.
Lolo är nu två år gammal och har alltså tvingats växa upp på hundhem. Tur i oturen är att detta hundhem är ett litet, trevligt och välskött sådant. Miljön är lugn och hundarna går regelbundet ut på promenad i den närliggande lilla staden.
Lolo är mycket omtyckt av personal och volontärer på hundhemmet. Han är en mysig och bekymmerslös hund som tar dagen som den kommer. Promenader i den lilla staden går också fint, han lufsar på relativt bra i kopplet och verkar inte bli nervös av bilar, barn eller annat som kan dyka upp.
När vi i föreningen hälsat på har vi upplevt Lolo som avslappnat social, han kommer fram och vill gärna ge en björnkram men respekterar också ett “nej tack” utan vidare omsvep. Lolo är helt enkelt en livsnjutare – han spenderar sina dagar med att tigga gos och godis, leka med hundkompisar och vila i någon sval grop. Han tillbringar stora delar av dagen fritt i en större hundgrupp och har ett utmärkt hundspråk. Lolo kan konsten att konfliktfritt samexistera med andra hundar.
Med tanke på att Lolos rasmix kan man förutsätta att han har rejäl jaktlust.
Vi tror att Lolo skulle kunna anpassa sig till de flesta hem och miljöer. Han bör kunna bo både med och utan en annan hund i hemmet. Då han saknar större erfarenhet av barn är det nog säkrast att eventuella barn i familjen lämnat småbarnsåren.
Lolos aktivitetsnivå beskrivs troligen bäst som “vinthund”; sprinter snarare än långdistansare. Ett gott liv för Lolo innefattar möjlighet att springa fort en stund på inhägnat område och fri tillgång till mjuk viloplats efteråt.